nej

Att njuta när jag är ledig är jag ganska bra på, men visst känns det som att helgen kunde varit en dag längre? I synnerhet när lördagen på något vis försvann plötsligt när jag hade en så svårstartad kropp på morgonen.

Som tur var hade jag söndagen att vara lite produktiv på. Och produktiva var både jag och M. Jag lyckades måla fönsterkarmen vit i biblioteket som tidigare var klädd i samma gräsliga strukturtapet som väggarna; en härligt  (läs gräsligt) smutsig nyans av beige/rosa/grön/gul… Nu är den slät och vit, tack gode gud för renoveringstapet och en händig fästman. När det var dags för tapetsering var det så fantastiskt roligt att jag helt glömde bort mig. Efter någon timmes arbete och några våder senare så tog den första tapetrullen slut och min rygg sa tvärt ”NEJ NU RÄCKER DET!”. 

Jag fick snällt lägga mig ner på golvet och sträcka ut mig. Efter en stund var det bara att konstatera att jag var färdig med tapetseringen. Men eftersom vi vill bli klara fortsatte M och fråga vid hjälp men fick säga till på skarpen så jag inte böjde mig. Så svårt det är?! Hade han inte haft koll på mig hade jag tillslut fått ligga i viloläge resten av dagen. Att det är så svårt att lyssna på sura tant Fibro…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s